Det är en vana att min mobil larmar 05.30, men inte att F04ans börjar "spela" 06.00, efter 4 minuter lyckades Maken få tyst på den och kunde väcka den djupt sovande 🐸. Det var dags att packa och städa stugan och få in allt i bilen. Vi ville vara klara så vi kunde se alla 4 matcher som F04an och "hennes" lag skulle spela. Trots att vi alla var sega, trötta och stela var vi klara i god tid och då vi ätit och druckit upp en hel del av det som var med till Idre fixade jag att packa bilen utan att behöva pussla, göra om, utan var klar lagom till min bättre hälft kom med det sista som bara var att ställa in. Måste bara säga att "kapselmaskinen" kommer vara ett "måste" på alla resor som "Handbollsmorsa och/eller "Idrottsmorsa", det är smidigt, det blir inget spill och vi är duktiga på att packa så plats får den.

Sen var det då dags att se ungdomarna spela matcher och instruktörerna, som varit kanon hela veckan, hade mixat 4 bra lag och funkar bara försvaret så fixar vår MV det hon ska. Är som vanligt stolt mamma och det värmer hjärtat när jag får se alla kramar efter spelet och sista lunchen för i år. Med sig tar vi nya minnen, erfarenheter, nya kundskaper och framför allt nya vänner och bekanta. Att höra alla "Hejdå!" och sen höra att många redan anmält sig till nästa år, är bevis nog att det varit ett härligt gäng ungdomar med föräldrar/ledare och instruktörer, ledare mfl. MV-instruktörerna var för F04an de viktigaste och de är redan klara för nästa år. De är med på inbjudan, nån hade fått ett tips av nån att de skulle "trycka" på att de har MV-instruktörer och satsar lite extra på MV. Jag undrar inte vem nån är, jag vet 😜
Det var med trötta kroppar och stjärnögon vi lämnade Idre Fjälls Handbollsskola men vi vet ju att vi återkommer vecka 25 2018.

Det var tre trötta som vinkade "hejdå" och började de ca 5 timmarna hem. Men vi är alla överens om att det varit en kanonbra skola och jag och F04an sov sött större delen av resan.
Väl hemma han jag inte in innan jag blev "belägrad" och ständigt bevakad, Katten hade inte ens tid att sura över att jag varit borta i flera dagar. Men nog stämmer det; "Borta bra men hemma bäst.

Näst sista dagen - Var tar tiden vägeñ?

Det var något segt igår när vi skulle upp. Det tar på kroppen att paddla, men det är det värt.
F04an saknade MV-tränarna på passen, det ger så mycket mer om de finns där och ger tips och rättar till placeringar mm. Men beslutet är nu helt klart, hon har anmält sig till nästa års läger här i Idre. Det är med glädje jag ser hennes självkänsla och självförtroende växa. Det är en trött värmlandsjänta som det tindrar om. Det värmer Handbollsmorsans hjärta något enormt.

Igår han vi med en gofika i stugan, att packa ner kaffemaskinen var verkligen en hitt och den lär bli med på fler resor.


"Geten" är trött och sliten hon med, renar och en terräng som inte är plan tar på oss alla. Men det märks att några vänder upp och ner under dagarna här har gett resultat, idag går backen upp till "hallen" lättare, även om kroppen är helt slut.

F04an gjorde 👍och utbrast "Det behöver du!!!" när hon såg min hög med godis, koffein mm igår, nacken tog lite lite mycket stryk av att paddla. Men jag njuter av minnet och jag hoppas jag snart får en ny friluftsupplevelse.

Vi tog en kväll i stugan igår, soffhäng, lite packning mm, det drog igång 08.40 för F04ans lag i dagens matcher och då skulle bilen vara packad och stugan städad. Så vi började lite smått igår för att gå ut stenhårt i morse.

Kullerbytta och forsränning

Igår handlade livet om handboll som sig bör när man är på Handbollsskola. Men en enormt viktig del är återhämtning, mat och att våga ta steget utanför säkerhetsboxen och det måste jag säga att den balansen har de verkligen hittat här på Idre Fjälls Handbollsskola. Igår stod det "mtb" på 04ans schema och lagom när de skulle ge sig av kom det en skur, med regn, hagel och snö, det fick många att hoppa av. Men två tjejer, var av vår var en, cyklade iväg, och det var en supernöjd tjej som kom till stugan. Men det var en som lyckades slå en kullerbytta med cykel och allt, och ja det var vår tôs. Men hon vågade och lär köra nästa gång det ges tillfälle.

På kvällen var det dags för äventyr, hela vår lilla familj och drygt 20 till provade på forsränning. Vissa hade hjälmen på redan i bilen, samma som oroade sig för att gummibåten skulle åka i diket. Om någon vet en älv där dikeskörning är möjlig så mottages gärna bildbevis.

Vi hade en otroligt trevlig tur på älven och hade det inte varit för jag är Handbollsmorsa hade jag klarat mig "torrskodd", men minst 4 par barnskor fulla i vatten när vi var klara gjorde att mina "raggisar" blev blöta.
Vi avslutade turen med gofika och jag fick enormt goa hembakta chokladdrömmar, det är inte ofta jag som glutenintolerant får så gôtt fika. Men å andra sidan smakar det alltid gôtt med fika efter ett äventyr. Jag insåg hur mycket jag saknar friluftslivet, men idag är jag inte lika pigg på att ta en tur på älven. Fast känner jag mig själv och min familj rätt, är vi på det igen om ett år.

F04an har gjort flera upptäckter när det gäller handbollsspel och träning, en målvaktstränare på passen betyder enormt mycket och ett aktivt försvar än mer. Bra kunskaper att ta med sig hem och komma ihåg när säsongen drar igång.

Helt klart är att vecka 25 2018 finns vi på plats på Idre Fjälls Handbollsskola och ja jag längtar nästan redan.

Att inte våga är ibland större än att våga

Så börjar dag två på Idre Fjälls Handboll gå mot sitt slut. Det är mycket intryck för en Handbollsmorsan och än mer för alla deltagare. Det är tur att instruktörerna är på tå, kunniga och lyhörda och det imponerar stort på mig hur de hinner se alla på varje pass 💪🤾👍

Dagens övning utanför säkerhetsboxen var ett "quickjump", och det var flera som aldrig tänkte tanken på att testa, några ångrade sig innan de klättrade upp och någon vände direkt. Min hjälte och vår F04a, hon stod länge och försökte finna en enda anledning till att hoppa från kanten och 10 meter ner. Men hon hade styrkan att säga "stopp", "jag vågar inte" och efter lång tid och många som stöttade henne tog hon beslutet och tog stegen ner. Jag hade om någon lyckats få upp mig i det tornet aldrig vågat ta stegen ner, den vajade, den skakade och jag hade varit tvungen att titta var mina fötter skulle. Så i mina ögon är dottern som så ofta en hjälte och en som vågar gå sin väg, göra sina val och hon väljer det som är rätt för henne och det är både stort och modigt. Jag hade varit tvungen att hoppa 🙈🙊🙉😱

Kvällen bjöd på en grillstund med alla deltagare, instruktörer, föräldrar, ledare, syskon mfl. Ett trevligt men kallt inslag, nästa år, för det lutar åt att vi återkommer hit, hoppas jag de har grillkvällen vid toppstugan. Är övertygad om att det gjort att alla stått nere vid liften på utsatt tid 🌭🚡🕢🌋

Vi avslutar kvällen på "uteplatsen" vid "PW Hotell (Pernilla Wibergshotell), det gäller ju att hitta lite gratis Wi-Fi om man som 🐸 gjort slut på både sin och min bättre hälfts surf i mobilerna 🍺☕📱

Jag lever och vi är i Idre

Det har varit mycket ett tag och då är det svårt att ens ta sig tid och orka skriva, men jag är stolt idrottsmorsa och har sett F04an avslutat handbollssäsongen och nu kör hon sommarträning, handbollsmorsefys och är nu på årets för henne första handbollsskola. Hon har spelat klassfotboll och hon kände ett litet sug, men det gick över innan hon provtränar.

Vår P04a spelar fotboll så jag har hunnit använda min nya "idrottsmorsa-tröja" vid flera matcher och hans lag gör stora framsteg, det är två lag som slogs ihop under våren och vår grabb är ju helt ny då han spelade i Forshaga förra säsongen men det håller inte i längden. Han kommer som det låter nu fortsätta i GS, när det gäller innebandyn.

Just nu är det tre slitna själar och så "Geten" som sitter/sover i en stuga i Idrefjäll. Första dagen på skolan är slut och F04an somnade med stjärnögon och det värmer "Idrottsmorsehjärtart. Det har varit en lång dag, med två tuffa handbollspass + ett extra för målvakterna och så har de bla gått "Höghöjdsbanan", det är att lämna trygghetsboxen, det räckte gått att titta på. När F04an inte vägde tillräckligt så hon hade fart n8g att nå slutet av linbanan, då började jag lösa problemet. Men F04an hon tog och gick årgång där uppe i luften på linbanan, två meter fick hon kämpa i uppförsbacke, och hon löste det, innan jag tänkt klart. Vet inte vem av oss som var stoltaste just där och då.
Nu är det hög tid att även jag knyter mig så jag orkar med all fjälluft och att se lite handbollsträning och vad det är för övning utan för trygghetsboxen imorgon.

Dottern är i alla fall så pass nöjd att hon redan nu funderar på att tillbringa vecka 25 i Idrefjäll nästa sommarlov också. Jag kommer inte att klaga, vi har sett riktiga renar och en "ÖSK-buss", jag gillade bussen bäst. Det är mer vanligt med renar i dessa trakter.