Att inte våga är ibland större än att våga

Så börjar dag två på Idre Fjälls Handboll gå mot sitt slut. Det är mycket intryck för en Handbollsmorsan och än mer för alla deltagare. Det är tur att instruktörerna är på tå, kunniga och lyhörda och det imponerar stort på mig hur de hinner se alla på varje pass 💪🤾👍

Dagens övning utanför säkerhetsboxen var ett "quickjump", och det var flera som aldrig tänkte tanken på att testa, några ångrade sig innan de klättrade upp och någon vände direkt. Min hjälte och vår F04a, hon stod länge och försökte finna en enda anledning till att hoppa från kanten och 10 meter ner. Men hon hade styrkan att säga "stopp", "jag vågar inte" och efter lång tid och många som stöttade henne tog hon beslutet och tog stegen ner. Jag hade om någon lyckats få upp mig i det tornet aldrig vågat ta stegen ner, den vajade, den skakade och jag hade varit tvungen att titta var mina fötter skulle. Så i mina ögon är dottern som så ofta en hjälte och en som vågar gå sin väg, göra sina val och hon väljer det som är rätt för henne och det är både stort och modigt. Jag hade varit tvungen att hoppa 🙈🙊🙉😱

Kvällen bjöd på en grillstund med alla deltagare, instruktörer, föräldrar, ledare, syskon mfl. Ett trevligt men kallt inslag, nästa år, för det lutar åt att vi återkommer hit, hoppas jag de har grillkvällen vid toppstugan. Är övertygad om att det gjort att alla stått nere vid liften på utsatt tid 🌭🚡🕢🌋

Vi avslutar kvällen på "uteplatsen" vid "PW Hotell (Pernilla Wibergshotell), det gäller ju att hitta lite gratis Wi-Fi om man som 🐸 gjort slut på både sin och min bättre hälfts surf i mobilerna 🍺☕📱